Bli inte som jag

Kom hem klockan fem
Res runt jorden och sök efter sanningen
Gör vad du behöver, men glöm aldrig bort en vän
Lova att du aldrig blir som jag

Ta en enkel till Prag
Blanda drinkar i en sunkig bar
Köp en massa onödigt för pengarna du spar
En vacker dag finns ingenting kvar

Somna full i en park
Bada naken på förbjuden mark
Bli förälskad utan vett och utan sans
Men lämna aldrig hjärtat någonstans

Det är din tur, min vän
Att samla poäng till himmelen
Ge en slant till en fattig, för det kommer igen
Lova att du alltid ringer hem

Kom hem klockan fem
Res runt jorden och sök efter sanningen
Gör vad du behöver, men glöm aldrig bort en vän
Lova att du aldrig blir som jag

Text & musik: Lisa

Tankarna rusar
Hinner inte få med alla steg som jag tänker
Är det nån idé att försöka förklara
Allt blir ju bara en sörja
en sammanblandning av svart och vitt

Vill se mönster, hitta rötter, nå förklaringar
till varför det är så här igen
Nu förstår jag det här, med att de flyr
Flyr från sig själva för att få en paus
I ältandet
Fri, fri från sig själv
En liten stund att slippa
Känna

Och här är jag, med så mycket kontroll
Duktig som jag alltid varit, att tränga tillbaka
Men inte lyckas helt
Det fastnar i halsen och sitter där
Vill, men vågar inte
Fega jag

Och hur ska jag någonsin kunna förklara
när jag bara har hälften klart för mig själv?
Och hur skulle du nånsin kunna förstå?
Du står ju utanför muren och ser inte in
Och såg du in, skulle du ju ändå förstå på ditt vis
Och då blir det ändå inte riktigt
Samma sak

Text & musik: Lisa

Det är 17 år sen vår första kyss
men känns som vore det alldeles nyss
Vad beror det på? undrar du då
Hur kommer det sig att det kan vara så?

Jo, tiden är lika cirkulär som linjär
det hävdar de lärde, jag lovar och svär
Så när cirkeln är sluten är man tillbaks
där man var när cirkellinjen började dras

Vi lever i cykler, jordens alla folk
och för alla som undrar, är jag er tolk
Man dör lika naken som man föds, är jag rädd
och är fattig som ett spädbarn på dödens bädd

Men cirklar hit, och cirklar dit
i vissa avseenden är cirklar skit
Man tror man går framåt men man går runt i ring
och uppnår i stort sett ingenting

Jag älskade dig då, och jag älskar dig än
Du kommer för alltid att vara min vän
Du har rubbat mina cirklar, och jag är glad för det
Jag var skumögd förut, men nu kan jag se

Hösten 2024, text & musik: CL

Han kommer
som objuden gäst
Han kommer som kolera
han kommer som pest
Men du kan inte förmå honom
att gå sin väg igen
Du frågar dig inte vem
för du har döden i ditt hem

Du måste öppna dina dörrar
och duka ditt bord
med finsilvret från skänken
och sinnet fullt av mord
Du ler och konverserar
för det är så man gör
men frågan gnager inuti:
”Vad gör jag det här för?”

Försvinn härifrån, och låt oss vara ifred
Du har ändå inget gott att komma med
Låt oss ha det som förut
när allting var bra
även om vi inte alltid
förstod hur bra det var

Men gästen blir kvar
och gör som han behagar
Det hjälper ingenting
hur mycket man än klagar
Han dricker sig full
och blir lagom ful i munnen
Han tar allt ditt silver
och slänger det i brunnen

Jag ska göra er till viljes
men allting har sitt pris
Jag tar alltid nånting med mig
det är min devis
Ibland suger jag livet
ur mitt värdfolk till slut
ibland kan det räcka
med ett litet konvolut

Ni måste ge mig nånting dyrbart
för att bli kvitt min existens
och ni måste kalla mig
för Ers excellens
Kanske gör jag som ni vill
Det är ju en bagatell
jag puffar på min cigarill
och låtsas vara snäll

2018, text & musik: CL

Långt nere i Skånes skogar, nära Applehult
ett par timmars promenad från stadens tumult
Där stod en gammal stuga intill åkerns råg
och i stugan bodde Jonni, en fattig påg
Han kunde inte läsa, men han kunde mocka
och han spelade gitarr som en ringande klocka

Gå Jonni!
Jonni, var snäll ikväll
Gå Jonni!
Det är nog bäst du är snäll

Han kånka på sin gitarr i en gammal säck
och satt i sina trasor invid skogens bäck
Skåningarna skockades i vindens lä
de kunde inte låta bli å sjunga med
Folk som kom förbi, de stanna’ upp och sa
”Men käre lille glutt, vad du spelar bra!”

Gå Jonni!

Hans mamma sa till Jonni, hör nu efter påg
du måste protestera mot bluff och båg
Bönderna i trakten ville höra mer
de satt min själ och lyssnade till solen gick ner
En dag så ska du stå där, i rampens ljus
och din gitarr ska överrösta vindens sus

Gå Jonni!

Ursprungsversion: Chuck Berry
Version, ungefär: Peter Tosh
Skånsk översättning, 1989: Christer Lagerkvist & Tommy Håkansson

Du vaknar, det är morgon
Du är utvilad och glad
Du gör dig klar att påbörja
en underbar dag
Din älskling ligger bredvid dig
vacker som aldrig förr
men du vet inte vad som väntar
bakom nästa dörr
Du kan vinna en miljon
eller bryta dina ben
Du kanske hoppar från ett hustak
när timman är sen

Ett flygplan har kraschat
ett fartyg sprungit läck
Man letar efter flytvästar
i trängseln på däck
Nån har sprängt sig själv i bitar
tagit med sig 80 man
En tiometers-våg
har sköljt in över en strand
Du drabbas av en stroke
får hjärtflimmer och bråck
Du kan inte köpa dig fri
från att hamna i en krock

Du vet ingenting om nästa dag
du vet knappt nånting om nu
Du undrar säker vem jag är
kan du säga mig, vem är du?
Du går emot parkeringen
för att ta dig härifrån
men tråkigt nog utsätts du
för ett litet rån
Men din bil är ändå borta
jag tror att den har brunnit upp
Statsministern är skjuten
någon startade en kupp

Din älskling går ifrån dig
hon har träffat en ny
Rummet börjar snurra
du känner dig inte kry
Någon rycker undan mattan
från golvet, där du står
Du bävar för imorgon
och längtar till igår
Livet är inte rättvist
hur kunde det bli så här?
Myntet har två sidor
både lycka och misär

2017, text & musik: CL

Dagarna har gått, det lider mot sitt slut
Jag har det ganska bra
Vinden friskar på, men solen tar ändå
bara några dagar kvar
Men ekorrhjulet väntar,
med plikter och tristess
Men jag har en skatt inom mig
som jag tar fram, när jag blir less

Jag målar och står på, och fäller träd, och så
och tar ett dopp i våran sjö
Vinet glimmar rött, och livet smakar sött
sommar’n säger snart adjö
Kaffe, kex och korsord
och vatten från vår brunn
på klipporna i solen
och din vackra, röda mun

Men allt vore tomt och grått, om inte jag förstått
hur vacker du är för mig
Dagen blev till natt, och jorden vore platt
om jag inte hade dig

2013, text & musik: CL

Så tar vi oss ett glas, så att vi mår bra
För mycket under västen kan man aldrig ha
och vi skålar för allt som finns att skåla för
och vi skrålar hela natten, som sig bör

Så var det dags att höja sitt glas igen
och dags att bli full som ett as igen
För världen är vacker och värd en skål
även om den kan vara hård som stål

Det sägs att man kan ha roligt utan sprit
men tror man det så går man på en riktig nit
för att ragla när man är nykter är inte lätt
En lycklig nykterist har jag aldrig sett

1992, text: CL, musik: Cornelis Vreeswijk

När vi pratade senast vändes allt uppochned
Du förklarade genast, du ville lämnas ifred
och nu öser regnet ned
och solen skiner på dig
Du reste dig och gick din väg
som en vuxen tjej

En vingbruten fågel kurar under en gran
Den sjunger en dyster sång och jag är likadan
när jag sjunger för dig
förblindad av all gråt
i ett fåfängt försök
att gripa tag om det sista strået

Tiden rinner ifrån oss, snart är allting förgjort
Allt det vi mister nu, kunde blivit så stort
Jag kan bättre än så här
Jag vet att du också kan
Vi kan nå hela vägen fram
vi kan ro det här i hamn

Kärleken är enkel har nån klok mänska påstått
Du visste för länge sen, men jag har just förstått
Du kastar alltför lystna blickar
efter alltför många män
Jag har älskat dig förut
jag kan älska dig igen

När det börjar gå utför går det ofta rätt fort
Varför kasta bort allting, allt vi kunde ha gjort?
Å, jag krossas av det här
det är min akilleshäl
som en värja genom min själ
ända sen du tog farväl

2016, svensk text: CL (Originalets text & musik: Bob Dylan)

Blåsten

Jag har ingen aning om vad som händer hos dig
Du har sagt att du känner dig låst
Av mig och mina krav, vad förväntar du dig?
Jag gör allt för att slippa bli blåst

För jag klarar inte av ett sånt fall en gång till
Måste skydda mig själv allt jag kan
Medan du ritade gränser och värnade om ditt
Var det en del av mig som försvann

Jag får inte skrika ut ord när de känns
Leva ut, reagera, det är fult
Och skälet till att du blivit som du är
Det är jag, min person och atmosfär

Ditt prat om symbios, släppa taget, släppa in
Det tog tid, men du fick mig dit till slut
Nu vill du backa och få lite luft runtomkring
Och jag borde faktiskt stå ut

Du säger att du har ambitionen att inte blåsa mig igen
Och det är bra
Men att livet har sin gång, garantier är svårt
Att det nog är så det måste få vara

Men du vill gärna ha en vidöppen dörr in till mig
Medan din säkerhetskedja är på
Min själv ska vara blottad, och given till dig
Medan du ska få trampa på

Jag har ingen aning om vad som händer hos dig
Men jag försöker stå ut, allt jag kan
Jag vill vara här, vill vara trygg här hos dig
Som ett barn i din varma famn

Men jag kan inte vara någon annan person
Kan låtsas, men bara ett tag
Man kan tycka en del om hur man borde vara
Men det här, är det som är jag

Text & musik: Lisa

Jag älskar dig min sköna
det är dig jag håller kär
men jag sugs i ett vakuum
som sliter och tär
Vad som helst är bättre
bättre än det här
Avståndet är kort
mellan lycka och misär

Jag har förmånen att veta
vad riktig kärlek är
och jag är väl förtrogen
med eld som förtär
Jag njuter av din närhet
det är dig min själv begär
men när kylan vänder åter
är det knappt så benen bär

Nu vet du var du har mig
Jag blir aldrig fri igen
men jag minns hur frihet kändes
trots att det är längesen
Jag är en liten leksak
som ligger i din hand
Du är för mig som havet
och jag är strandens sand

Vi är gjorda för varandra
Förstår du inte det?
Jag kan inte förmå mig
att lämna dig ifred
Det finns många vackra kvinnor
men ingen är som du
Jag önskar att du vilade
i min famn här och nu

2009, text & musik: CL

You’ll be leaving me today
Soon you will be on your way

You’ll be going far away
I won’t try to make you stay

But I will miss you after you’ve gone
I will miss you when I’m alone

It’s where you are that I long to be
Baby do remember me

1993, text & musik: CL

Värmen är här nu
alla kläder åker av
Du kan ta en öl i gräset
eller jobba som en slav

Vi tar en filt och en gitarr
till Vita bergens sluttningar
Vi sitter där och lapar sol
och snackar skit och tar det cool

Men jag kan inte sjunga
det rosslar in min hals
och jag kan inte dansa
ens den enklaste vals

Men jag njuter av livet
av ruset och lättjan
av allt man kan göra och
göra ingenting alls

Släpp alla måsten
slopa alla tvång
Dagen är som bäst nu
och kvällen är lång

Asplöven darrar
och du huttrar till
Sitt lite närmre
ifall du vill

Kom, sitt i mitt knä
bli kvar en liten stund
Solen går ned snart
stor och röd och rund

Med dig är jag lycklig
trots att du är något svår
Glöm gammalt trassel
och allt tjafs från igår

2020, text & musik: CL

Om jag är din fluga, så är du mitt ljus
Du skimrar så vackert, så grant
Det enda som hör från mig är ett sus
och jag surrar runtom dig konstant
Jag surrar och flaxar, jag vet vad jag vill
och jag lockar och pockar, kill-kille-kill
Ja, här ser du en fluga som vet vad han vill

Jag flyger i cirklar runtom din skärm
Du är för mig som en mamma
Jag har rymt från polarna i min svärm
för att svärma för dig, min flamma
Jag klarar mig utmärkt utan mitt gäng
och jag störtar emot dig i flygande fläng
Ja, jag klarar mig utmärkt utan mitt gäng

Jag tror jag har bränt mig på din glöd
mina vingar har krympt och förtvinat
Jag kunde nog lika gärna va död
mina krafter har fullständigt sinat
Men när du blinkar emot dig
och tar fram all din charm
och när du lockar mig till dig
blir jag alldeles varm
för jag kan inte motstå din väldiga… skärm

Ja, du står där så vacker, på din piedestal
och blinkar mot allt och alla
och jag hoppas förgäves att du ska föra på tal
något som får mitt flugblod att svalla
Men du tiger för länge, och jag tröttnar till sist
på ditt umgänge,
det är alltför trist
Jag tröttnar, och flyger min väg till sist

Ser du, jag är din fluga, och du är mitt ljus
du är så omåttligt fin
Jag har uppenbart fastnat i ett Kafka-rus
och jag vet varken ut eller in
Jag flyger och studsar mot väggar och tak
Min flugpanna bultar, och det ömmar där bak
när jag flyger och studsar mot väggar och tak

1993, text & musik: CL

Du fanns i mina tankar
både natt och dag
och den ende som kunde få dig ut därifrån
var jag
Jag tog mig en funderare
vad var det jag ville ha?
Jo, att skaffa mig lite distans till dig
vore nog bra

Men du var så vacker, att du måste besjungas
och så ljuv, att jag helt förstummas
när jag tänker på allt det vackra, som du sa

2 Du kom till mig, min sköna
Du kom med bröd och vin
Men du lät mig aldrig öppna
ditt smyckeskrin
Du krossade mitt hjärta
och du trampade på min själ
men du släppte aldrig taget
om min blottade häl

och kvinnans ord är bittert som döden
och hennes värme kan tända glöden
i det mörkaste av sinnen på jord

Så blev jag lämnad ensam
ensam med min själv
och som bekant, så slutar såna mardrömmar
aldrig väl
jag grävde i mitt inre
jag kämpade och grät
och när jag skyfflat igen gropen
blev ytan nästan slät

Och när vintern faller och febern bränner
undrar jag om du nånsin känner
en bråkdel av vad jag har känt för dig

1994, text & musik: CL

Du är blomman i min vas
Du är vinet i mitt glas
vingarna som bär mig
elden som förtär mig

Du är iskuben i drinken
svabben i hinken
vatten för en törstande
Palme för den röstande

Refr
Det är mycket som snurrar i ditt huvud, jag vet
och allt det där som snurrar, vållar massor av förtret
Jag vet inte när vi ses igen, det dröjer nog ett tag
Jag sliter mitt hår, men det kan säkert vara bra
Och Maja, du är så fin
nästa gång vi ses, så är du min

Du är jordgubben på min tårta
blodet i min aorta
ett guldmynt i min tiggarkopp
solljus på min bleka kropp

Du är gåshuden på min arm
du är den som gör mig varm
oasen i min öken
och säkert världens bästa fröken

Refr
Ring till mig och säg att du vill träffas snart igen
Fjärilarna i magen måste ut till friheten
Jag vill gå med dig i Tantolunden, snudda vid din hand
Vi måste inte träffas jämt, men vi kan ses ibland?

2025, text & musik: CL

Min vän

Vi körde österut mot våren
bort från höghus och betong
För att lägga groblad på såren
Och för att prata natten lång
Men ditt andetag var tungt
Och din blick så djup och loj
Jag sa nåt för att pigga upp dig
Ville ge dig nåt slags livboj

Det var som om själva livet
Runnit ur dig där och då
Min himmel, den var klarblå
Men din var mörk och grå
Min vän, min fina
Varför ska denna pina
Få drabba dig så hårt
Om och om igen

Min vän, min vackra
Kom och låna min jacka
Jag håller dig tills morgonen kommer igen

Du var alltid den med skrattet
När vi var små
Du fick mig att våga släppa styret
Och trampa hårt
Och jag ville vara som du
Och ge, som du gav
Ditt hår där i vinden
När din cykel satte fart

Kvällarna vi tjuvred i hagen
Dikterna vi skrev, och månskensbaden
Allt var lika oskyldigt som självklart i vår värld
Minns du alla skavfötters nätter
Kvällarna vid fotbollsplan
Och ingen av oss visste vad som skulle komma sen

Min vän, min fina
Varför ska denna pina
Få drabba dig så hårt
Om och om igen

Min vän, min vackra
Kom och låna min jacka
Jag håller dig tills morgonen kommer igen

Text & musik: Lisa

Vi ska till Spanien, du och jag
vi flyger dit en vacker dag
Det blir den bästa resan nånsin, så du vet

Och min Duolingo-spanska
och din gymnasiespanska
blir nåt att hänga i granen, det!

Jag ska visa dig Casares
och du kanske gillar calamares
Bra för dig i så fall, men det gör inte jag
Där svävar gamarna som kungar
och det finns inget som betungar
utom kanske att du gör mig lite svag

Men Ulrika
vi kan börja med en fika
och se vad nästa steg kan tänkas bli
Ulrika
vi kan väl vika
ett par veckor till hösten, ifall det blir vi?

Vi ska ses i Örebro,
Det blir vackert kan du tro
Jag står nästan inte ut med att längta dit

Men tänker du som jag
Att det blir underbart ett tag
Eller tror du att allt bara blir skit?

Det är så mycket jag vill dryfta
Vi kan skratta, vi kan snyfta
Vi kan skapa nånting vackert, du och jag
Vi kan lyssna på musik
Vi kan frossa i mystik
Det tråkiga tar vi en annan dag

Ulrika
Låt mig få kika
bakom ytan, in till kärnan inuti
Ulrika
Är vi tillräckligt lika
Blir allt så bra som jag tänker att det kan bli?

2026, text & musik: CL

När jag kom till världen blev det ett stort ståhej
Min mor var stolt och far min likaså
Jag matades och göddes, och de gjorde allt för mig
och jublade den dag, jag lärde mig gå

Och på den vägen är det, ty allting rullar på
Jag var i centrum och världen gick på tå
Men bubblan måste spricka, och jag måste förstå
att mitt inskränkta liv var hittepå

Och barnet måste ju stöpas och göras om till folk
och tilldelas konturer som det ska
Morsan gasta’ och gorma’ för att fostra och forma
men ändå blev det aldrig särskilt bra

Jag var resolut när jag sparkade bakut
Jag sökte mig till mörker och misär
Jag byggde mig nåt eget, fråga mig inte vad
och till slut, en dag, föll korthuset isär

Och på den vägen är det, ty allting rullar på
Ibland har man dur och kan börja om
Man letar upp nån kyrka eller skaffar sig ett jobb
eller kanske blir man rent utav som dom

2020, Text & musik: CL

The rain keeps a-fallin’
fallin’ right down on me
I wish I were above the clouds
being all free
My girl, she won’t let me
just sit down and relax
She’s already lifted
the execution axe

Simple it seems
and simple it is
to stroll around
feelin’ like this
without growin’
without learnin’
that there’s no reason
to remain burnin’

You’ve got me stuck, babe
I could hardly get back
without turnin’ around
losin’ my track
Time runs slowly
I wish it would pass
No one but you
can make me feel like an ass

1985-6, text & musik: CL

Det blåser snålt och luften är kall rå
Det mörknar tidigt, och jag fryser så
Jag kör händerna djupt ned i fickorna
och tänker på alla sprickorna
som tagit sig in
mellan oss två
Jag är en ynklig person
Jag har nog fått min ranson
min beskärda del av guld och grönt
Men när jag ändå ber,
ger du mig mer
av allt, som är vackert och skönt

Tystnaden tätnar och förpestar våra liv
Den är kompakt och kan nästan skäras med kniv
Jag undrar ibland hur du orkat
stå ut med så mycket korkat
och så mycket meningslöst kiv
Jag vet att jag är lite defekt
och du är inte heller perfekt
men jag beundrar din uthållighet
Jag trampar på dina ömmande tår
och häller salt i dina sår
även om du är det bästa jag vet

Det är långt tills värmen kommer till oss igen
men jag står ut med kylan om du vill va min vän
Jag kan bli bättre, jag vet att jag kan
Släpp inte taget, det blir nog bra igen
Och när vi ligger där och stirrar i taket
och inget längre får va’ naket
känner jag din trevande hand
Och förbannelsen kan bli bruten
om jag bara kan hålla truten
och det kan jag ibland

2017, text & musik: CL

1 Mina ögon är små springor
som inte tål dagens ljus
Klockradions ilskna vrål
skär genom vårt hus
Jag kravlar mig upp i stående
jag tror att benen bär
Sju sekunder framför spegeln
för att se vad som klär

Tanten ropar ”lägg på ett kol”
nu är du sen igen
Jag svarar ”tack förlåt”
jag ringer dig sen

2 Vid korsningen ser jag bussen
och jag vaknar till liv
Jag rusar som en galning
med jättelånga kliv
Men jag pausar vid en isfläck,
ser förvånat upp mot skyn
och hör bussen brumma vidare
genom kurvan in mot byn

Någon räcker fram en hand
för att hjälpa mig opp
Jag mumlar ”tack förlåt”
och det ömmar i min kropp

3 Jag ser hissdörren gå igen
framför näsan i entrén
Jag flåsar uppför trapporna
på två spaghettiben
Jag fumlar fram en nyckel
ty jag måste ta mig in
så diskret jag bara kan
utan att visa en min

Men chefen står med piskan höjd
”Nu är du allt bra sen”
Jag svarar ”Å, förlåt,
det ska inte ske igen”

4 ”Du skulle ha vart på mötet igår,
men du kom aldrig dit.”
”Aj glömde jag det där igen,
det var ju en sabla skit”
Chefskattens lek med kontorsråttan
slipper jag helst ifrån
Men jag står bara och gapar
som ett annat fån

Man gör så gott man kan
men man gör det aldrig bra
Man är som man är
inte som man borde va’

5 Jag skulle vilja ryta till
och dra fram en pistol
I stället säger jag ”tack förlåt”
och sitter snällt på min stol
När jag ligger i min grav
och får vila efter allt slit
och när jag slutligen mött döden,
min sista merit,

kan ni samlas och prata om
hur slarvig han var, den där
om hur hopplöst förlorad man blir
när man ingenting lär

Men en sak vill jag säga
Det slipper ni ej ifrån
”Tack förlåt, tack förlåt”
Nu drar vi ned ridån

2016-17, text & musik: CL